Varför får vi inte kritisera en lära som vill förgöra oss? (2009-10-21)

Indignationen och kränktheten bland den mediala och politiska eliten är just nu så stor att det sammanfallna, indignerande darret från deras underläppar sannolikt ger utslag på Richterskalan.

En av de allra mest kränkta är Maud Olofsson. Efter att först direkt ha beskyllt Jimmie Åkesson för att inte erkänna principen om alla människors lika värde och sedan indirekt jämfört honom med historiens värsta massmördare, så blev hon otroligt kränkt av att han, på förekommen anledning, frågade henne ifall man kan förespråka sharialagar och samtidigt företräda centerpartiet.

Orsaken till uppståndelsen är att Jimmie Åkesson skrivit en debattartikel där han dristar sig till att säga att islam är ett hot mot det svenska samhället och att det svenska samhället därför bör sluta anpassa sig till islam. För detta har han utmålats som djävulen reinkarnerad.

(Ett glädjeämnet i sammanhanget är dock Aftonbladets ”granskning” av Åkessons påståenden. Denna granskning var faktiskt mycket underhållande. Länge har jag undrat hurvida Aftonbladet i första hand görs för- eller av, korkade människor. Dagens ”granskning” har dock gett mig det slutgiltiga svaret.)

För att sätta de senaste dagarnas uppståndelse i lite perspektiv, skulle jag vilja göra följande tankeexperiment.

Låt oss ponera att jag imorgon skulle starta ett politiskt parti, där det stod inskrivet i principprogrammet att alla som inte tillhör mitt parti är mindre värda och antingen skall underkasta sig mig, betala straffskatt eller dö, att de som motsätter sig min lära skall dödas eller torteras, att tjuvar skall få sina händer avhuggna, att kvinnor är underlägsna män och om de inte tydligt visar undergivenhet så får man slå dem. Och att när väl mitt principprogram är genomfört så får det aldrig ändras även om 99% av befolkningen skulle vilja det, eftersom det är heligt. Ponera vidare att mitt parti snabbt skulle få nära 500 000 anhängare, att minst 50 000 nya anhängare varje år skulle strömma till från utlandet, att mina partikamrater skulle föda betydligt fler barn än den övriga befolkningen och att samhället, sakta men säkert skulle börja anpassa sig efter våra krav.

Skulle det politiskt korrekta etablissemanget i Sverige i ett sådant läge beskylla den som uttryckte oro för denna utveckling för att vara ondskefull, fördomsfull och hatisk? Om inte, vad är isåfall skillnaden mellan det parti jag nyss beskrev och islam? Dessa saker står ju i Koranen och Koranens betydelse för en muslim är väl minst lika stor som principprogrammet för en medlem av ett politiskt parti? I likhet med de politiska partierna strävar också islam efter att få makten över samhället och över hur människorna skall leva sina liv.

Vidare undrar jag om den svenska journalistkåren skulle låta företrädare för mitt tänkta parti komma undan med att säga att de där skrivningarna i principprogrammet faktiskt kan tolkas på olika sätt och att det inte är så mycket att hänga upp sig vid, och sedan helt sluta kritisera mitt parti?

Jag undrar också om Socialdemokraterna och svenska kyrkan skulle samarbeta med mitt parti?

Slutligen undrar jag varför det görs en sådan enorm skillnad på politiska ideologier och på religioner som gör anspråk på den världsliga makten? Konsekvenserna för samhället och människorna blir ju desamma. Hur kan det komma sig att vi svenskar inte får kritisera en lära som vill förgöra oss?

Nedan följer ett antal citat från Islams kärleksfulla principprogram, som våra makthavare uppenbarligen anser är så fulländat att det, och dess anhängare, bör stå över all kritik. Testa gärna att byta ut begreppen,  otrogna, månggudadyrkare/dyrkerska mot svenskar, svensk/svenska och, I som har tron/de rättrogna, mot muslimer, eftersom det i praktiken är vad det handlar om(Citaten är hämtade ur den fjärde oförändrade upplagan av K.V Zetterstéens översättning):

Muhammed är Guds apostel och de, som följa honom, äro fruktansvärda mot de otrogna, men barmhärtiga mot varandra

–  Koranen, Sura 48:29

Deras lön, som bekämpa Gud och hans apostel och anstifta ofärd på jorden, varder blott att, att de dödas eller korsfästas, eller att deras händer och fötter avhuggas korsvis, eller att de förvisas ur landet. Detta varder deras skam i detta livet, och i det tillkommande väntar dem ett förskräckligt straff…

– Koranen, Sura 5: 37

Otrogna äro de som säga: ”Gud är förvisso Kristus, Marias son”…

– Koranen, Sura 5:76

De uslaste kräken inför Gud äro förvisso de, som äro otrogna, de där aldrig skola tro

– Koranen, Sura 8:57

Profet, uppmuntra de rätttrogna till strid! Om det finnes tjugo som äro tåliga, bland eder, skola de övervinna två hundra, och om det finnes hundra bland eder, skola de övervinna tusen av dem, som äro otrogna, därför att dessa äro människor som intet förstå.

– Koranen, Sura 8:66

Det tillkommer ej en profet att taga fångar, förrän han anställt ett blodbad på jorden…

– Koranen, Sura 8: 68

Men när de fridlysta månaderna gått till ända, så döden månggudadyrkarna, varhelst I finnen dem! Gripen dem och inspärren dem och läggen eder i försåt för dem på alla möjliga ställen, men om de omvända sig, förrätta bönen och giva allmosan, så låten dem draga sina färde! Gud är förvisso överseende och barmhärtig.

– Koranen, Sura 9:5

De skulle önska, att I bleven otrogna liksom de själva och sålunda vorden dem lika. Skaffen eder ej några beskyddare bland dem, förrän de utvandra för Guds sak! Om de vända eder ryggen, så gripen dem och döda dem varhelst I finnen dem…

– Koranen, Sura 4:91

Striden mot dem, tills det ej finnes någon frestelse längre, utan all gudsdyrkan ägnas gud…

– Koranen, Sura 8:40

Striden mot dem, som ej tro på Gud och den yttersta dagen, ej helighålla vad vad Gud och hans apostel förklarat heligt och ej bekänna sanningens religion, dem som fått skriften, nämligen tills de villigt giva skatt och ödmjuka sig!

Judarna säga: ”Esra är guds son”, och de kristna säga: ”Kristus är guds son”. Detta är vad de föra på tungan; de likna dem som voro otrogna förut. Må gud förgöra dem! Huru kunna de vara så förvända?

 

– Koranen, Sura 9:29 -9:30

Gud har förvisso förbannat de otrogna och tillrett en brasa åt dem

– Koranen, Sura 33:64

Detta är helvetet som lovades eder. Steken däri idag, därför att I voren otrogna

– Koranen, Sura 36: 63-64

När I möten dem som äro otrogna, så halshugg dem, tills I anställt ett blodbad bland dem! Slån dem då i bojor!

– Koranen, Sura 47:4

Men död åt dem, som äro otrogna! Deras gärningar gör han om intet…

– Koranen, Sura 47:9

Om någon icke tro på Gud och hans apostel, så tillreda vi förvisso en brasa åt de otrogna

– Koranen, Sura 48:13

Det är ej tillåtet för en rättrogen att döda en rättrogen…

– Koranen, Sura 4:94

De som förneka våra tecken skola vi steka i eld. Så ofta deras hud varder genomstekt, skola vi giva dem en annan istället, att de må smaka straffet; Gud är förvisso väldig och vis.

– Koranen, Sura 4: 59

Männen vare kvinnornas föreståndare på grund av det företräde gud givit somliga framföra andra, och de rättskaffens kvinnorna vara undergivna och aktsamma om vad som är fördolt, därför att gud aktar dem. Och vad dem beträffar, av vilka I frukten uppstudsighet, så varnen dem, skiljen dem från bädden och aga dem

– Koranen, Sura 4: 38

På tjuven, vare sig man eller kvinna, skolen I avhugga händerna…

– Koranen, Sura 5: 42

Skökokunden må ej äkta någon annan än en sköka eller en månggudadyrkerska

– Koranen, Sura 24: 3

I, som tron, när rätttrogna kvinnor komma till eder efter att ha utvandrat, så pröven dem! Gud känner bäst deras tro, och om I veten, att de äro rättrogna, så låten dem icke återvända till de otrogna; de äro ej tillåtna för de otrogna och de otrogna äro ej tillåtna för dem…

– Koranen, Sura 60:10

Ingån ej äktenskap med månggudadyrkande kvinnor, med mindre de antaga tron! En rätttrogen slavinna är sannerligen bättre än en månggudadyrkande, även om den senare skulle behaga eder mera…

– Koranen, Sura 2:220

Edra hustrur är som en åker för eder; besöken alltså eder åker efter behag…

– Koranen, Sura 2:223

Kunna ej vittnena vara två män, så vittne en man och två kvinnor…

– Koranen, Sura 2:282

Gud ålägger eder rörande edra barn: En manlig arvtagare bekommer lika mycket som två kvinnor…

– Koranen, Sura 4:12

Annonser
Det här inlägget postades i Äldre bloggposter från SD-Kuriren. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s