Välkommen nyansering av Stieg Larssons journalistiska eftermäle (2010-01-18)

I takt med att framgångarna för romantrilogin om Lisbeth Salander har vuxit till astronomiska proportioner, så har också eftermälet efter Stieg Larsson, böckernas författare och tidningen Expos grundare, blivit alltmer onyanserat, förädlat och verklighetsfrånvänt.

Vi som i egenskap av politiska motståndare hade en närmare kontakt med Stieg och som vid upprepade tillfällen fick känna på hans förakt för oliktänkande och agera måltavlor för hans många gånger helt skrupellösa propaganda har haft mycket svårt att känna igen den framväxande bilden av Stieg Larsson som en ädel demokrat, sanningssägare och stor journalist.

Man skulle ju kunna tycka att de uppgifter som framkommit efter Larssons död om att han testamenterade alla sina tillgångar till kommunistiska arbetarförbundet, att han inledde ett organiserat samarbete med flera av Europas mest våldsamma AFA-grupperingar och att han aktivt bidrog till att upprätta den eritreanska vänsterdiktatur som fängslat Dawit Isaak genom att vapenträna den marxistiska EPLF-gerillan, borde ha satt Larsson politiska och journalistiska gärning i ett åtminstone delvis nytt ljus, men så har inte blivit fallet. (När det gäller det sistnämnda exemplet, så är det närmast komiskt i all sin tragik att Expo, mot bakgrund av sin grundares åsikter och förehavanden, under förra året tilldelades det s.k Dawit Isaak-priset av den svenska publicistklubben)

Min bestämda uppfattning har alltid varit att om man inte har någonting positivt att säga om en nyligen avliden så skall man hålla tyst. Nu har det dock gått så lång tid sedan Larssons bortgång att till och med hans närmaste vänner tycks anse att man kan lyfta fram även mindre ädla sidor av Larssons personlighet.

I ett högst oväntat, men mycket välkommet uttalande i Svenska Dagbladet säger Stieg Larssons närmaste vän Kurdo Baksi (Ni vet han som anser att anser att invandrare alltid skall gå före svenska män vid nyanställningar och att det inte är pedofili att ha sex med 9-åriga flickor om man bara gifter sig med dem först), följande:

Han kallade sig reporter fast han var grafiker, han kuppade in artiklar där intervjuade sig själv, han hade svårt med fakta, objektivitet och sådant. Han betedde sig som en politiker, en opinionsbildare, inte journalist

Annonser
Det här inlägget postades i Äldre bloggposter från SD-Kuriren. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s