Om källor och modersmål (2008-09-01)

Efter min föregående bloggpost om det senaste kommunfullmäktigemötet i Malmö, har jag fått flera mejl och telefonsamtal, där man efterfrågar de av mig omnämnda källorna, som sägs motbevisa tesen om modersmålsstödets pedagogiska nödvändighet. Med anledning av detta publicerar jag nedanstående sammanställning

Mordersmålsundervisning i grundskolan är lagstadgad och tillhandahållandet av denna undervisning är därför obligatoriskt för kommunerna. Modersmålsstöd i förskolan, som bygger på exakt samma grundantaganden och principer, är dock forttfarande frivilligt för kommunerna och i dagsläget är det därför mindre än en tredjedel av landets kommuner som erbjuder detta stöd.

I Skolverkets faktablad om modersmålsundervisningen formuleras syftet med undervisningen på följande sätt:

”Förutom att utveckla kunskaperna i det egna språket syftar modersmålsundervisningen till att hjälpa eleverna att få en stark självkänsla och främja deras utveckling till tvåspråkiga individer med dubbel kulturell identitet och kulturkompetens. Ämnet ska dessutom ge kunskaper om hemlandets kultur och samhällsskick och hjälpa eleverna att följa utvecklingen i hemlandet.”

Modersmålsundervisningen bygger alltså på ett mångkulturalistiskt synsätt, som Sverigedemokraterna tar avstånd ifrån. Det uttalade syftet med undervisningen är att stärka elevernas icke-svenska identitet. Ett sådant synsätt är enligt vår mening djupt kontraproduktiv och kan bara stärka segregationen och motsättningarna i vårt samhälle och undergräva den gemenskap som utgör grunden för vår solidariska samhällsmodell.

På senare år har det mångkulturalistiska argumentet visat sig allt mindre gångbart och därför har modersmålsförespråkarna successivt glidit över i en mer praktiskt- och vetenskapligt orienterad argumentation. Det främsta argumentet för anhängarna  av modersmålsundervisning och tvåspråkig ämnesundervisning är idag påståendet om att en ”enig forskarkår” skall ha slagit fast att barn först måste lära sig sitt modersmål för att sedan kunna lära sig ett andraspråk och ta till sig ämnesundervisning på detta språk.

En granskning i Sydsvenskan 2005-03-19 visade dock att grunden för detta påstående är ytterst svag och egentligen endast bygger på hänvisningar till en enda amerikansk undersökning (Wayne Thomas och Virginia Collier på George Mason University i Virginia) som utsatts för hård kritik för sina ovetenskapliga metoder och bristande metodik. Trovärdigheten i studien har bedömts som så låg att den av andra forskare har jämfört med astrologi.

I sin motivering till att avslå vår motion om att avskaffa modersmålsstödet i Malmös förskolor lutade sig Barn och utbildningsnämnden på en enda källa. Man hänvisade till ett kapitel i en skrift från Myndigheten för skolutveckling: ”Att läsa och skriva – forskning och beprövad erfarenhet” Kap. 3, Kenneth Hyltenstam, som sägs innehålla en internationell forskningsöversikt som bevisar de pedagogiska fördelarna med modersmålsundervisning.

En närmare granskning av den aktuella texten understryker dock bara den svaga empiriska bas, som påståendet om att modersmålsundervisning är en förutsättning för goda kunskaper i svenska och andra ämnen bygger på. De enda källor som anges i denna s.k ”forskningsöversikt” är dels den tidigare nämnda och utdömda amerikanska studien av Thomas och Collier och dels en mycket liten svensk studie omfattande 42 ungdomar (Margret Hill), vars vetenskapliga värde Hyltestam själv ifrågasätter. Resultatet från den sistnämnda studien bekräftar dessutom sverigedemokraternas tes om att modersmålsundervisning kraftigt motverkar invandrarbarns förvärvande av en svensk identitet, vilket givetvis måste tas med i beräkningen av dem som väljer att sätta någon tilltro till den.

Det har däremot framkommit en rad andra uppgifter som gör att det i högsta grad vore motiverat att omvärdera grundargumenten för modersmålsundervisningen:

Gisela Håkansson, professor i allmän språkvetenskap vid universitetet i Lund uppgav i Vetenskapsradion 2004-06-06 att modersmålsförespråkarnas huvudargument bygger på en ”myt” och att det inte finns några studier som kan belägga att invandrarbarn skulle bli bättre på svenska genom att först lära sig sitt modersmål.

Även lärarnas riksförbund i Stockholm, Skolminister Jan Björklund, Ebba Witt-Brattström, professor i Litteraturvetenskap och flera f.d SFI-lärare har de senaste åren, offentligt ifrågasatt grunden för modersmålsundervisningen.

I följande internationella forskningsöversikt: Janina Söhn, Bilingual Education for Immigrant Children, AKI Research Review 2 Berlin, June 2005, Konstaterar man följande:

”No reliable evidence has hitherto been found in support of the linguistic hypothesis that children should first become literate in their first language and then, based on this, in the second”

Det mest övertygade argumentet kommer dock från Danmark. Sedan regeringen i Danmark gjort det frivilligt för kommunerna att anordna modersmålsundervisning, har samtliga kommuner upphört med denna verksamhet. Den sista kommunen som övergav systemet var Köpenhamn och det gjorde man efter att en studie från kommunernas forskningsenhet, AKF, tydligt visat att det inte fanns några påvisbara skillnader i kunskaper beträffande läsning, naturkunskap eller matematik mellan de invandrarelever som fått modersmålsundervisning och de som inte fått det (Sydsvenskan 2006-03-29)

Annonser
Det här inlägget postades i Äldre bloggposter från SD-Kuriren. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s