Diverse intressanta noteringar från forsknings- och myndighetsSverige (2010-06-07)

Under arbetet med skuggbudgeten gick jag igenom en ohygglig mängd myndighetsrapporter och vetenskapliga artiklar. Som alltid när man gör efterforskningar så är det högst 1% av det genomgångna materialet som visar sig användbart för det omedelbara syftet. En hel del av den information, som inte var direkt användbar för budgetarbetet, var dock ändå intressant på något sätt. Nedan publicerar jag några exempel och noteringar kring dylika uppgifter.

Svensk sjukvård måste lyssna och lära sig förstå hur störningar i relationen med förfädernas andar kan skapa sjukdomar

Den officiella versionen från myndighetsSverige som vi Sverigedemokrater alltid får höra är att människor, oavsett bakgrund, i grunden är precis likadana och att kulturskillnader oftast är försvinnande små och aldrig orsakar några problem. Mot den bakgrunden är nedanstående uppgifter tämligen intressanta.

I Integrationsverkets rapport: ”Nationell samsyn kring hälsa den första tiden i Sverige” (2004) kan man läsa följande:

Många olika rapporter pekar på att utlandsfödda, vare sig de kommit som flyktingar eller som andra invandrare, har ökad risk för fysisk och psykisk ohälsa jämfört med infödda svenskar. Skillnaderna kvarstår även om man tar hänsyn till vissa skillnader i arbetsförhållanden och privat livssituation. De utlandsföddas ohälsa försämrar deras etablering och integration i samhället, påverkar övriga familjens hälsa och ger samhällsekonomiska konsekvenser. Det finns ingen tydlig nationell bild, men olika lokala och regionala undersökningar visar att ohälsan är mycket hög under de invandrades första fem år i Sverige. Nyttjandet av sjuk- och hälsovård under de första åren i Sverige är flera gånger högre för en invandrare än en svensk.

Invandrarnas överutnyttjande av sjukvården beror inte bara på att de generellt har ett sämre hälsotillstånd. Invandrare söker också mycket oftare vård för väldigt lindriga åkommor eller utan att sjukvården kan hitta något fel på dem överhuvudtaget. I Socialstyrelsens rapport ”Vård till asylsökande” skriver man bl a följande:

Analys av innehållet i besöken visade att merparten av besöken var föranledda av ickemedicinsk problematik, banala tillstånd lämpliga för egenvård eller tidigare skador eller sjukdomar. Även på inrättningar, avsedda för asylsökanden var andelen sådana besök hög. För blott en knapp en tredjedel av besöken, var behovet av akut sjuk- och hälsovård styrkt.

Det faktum att nyanlända invandrare ofta söker sig till sjukvården av ”banala” och ickemedicinska skäl har föranlett att en helt ny yrkeskategori i form av så kallade ”Internationella hälsokommunikatörer” har fått tillskapas. En av huvuduppgifterna för denna yrkesgrupp är att tala om för nyanlända invandrare vilka åkommor de bör söka vård för.

I en rapport från Stockholms läns landsting (2003) förklaras invandrarnas överutnyttjande av vården med kulturskillnader. Såhär skriver man i rapporten:

Skilda kulturer har olika sätt att tolka sjukdom och smärta. Faktorer som historia, miljö, samhällsskick och religion har genom tiderna format olika uppfattningar. Människan har inte samma syn på kroppen och hur den fungerar.

Utifrån det västerländska mikroperspektivet kan man tänka att en människa är sjuk, är det en psykisk eller en kroppslig sjukdom? Vilket organ är sjukt? Vilken del av organet är sjukt? Det afrikanska makroperspektivet för resonemanget; en människa är sjuk. Vilka relationer med de levande är störda? Vilka relationer med förfädernas andar är störda?

(…)

Det ligger ett stort ansvar på sjukvården att dels informera hur och varför vissa undersökningar görs dels att lyssna och försöka förstå de olika uppfattningarna av sjukdom och hälsa.

 

Kulturskillnader i synen på mentalt handikappade barn

En annan intressant notering, mot bakgrund av ovan nämnda förnekande av kulturskillnaders förekomst och relevans är följande citat från Socialpedagogiska institutets rapport: Socialpedagogik i mångfaldens Sverige – Om elever med annan etnisk bakgrund än svensk i särskolan

En stor majoritet av kommunerna, 82,6 %, anser att det finns vissa eller stora komplikationer i samband med mottagandet i särskolan av elever med annan etnisk bakgrund. Dels handlar det om svårigheter i samband med utredning och beslut (förutom svårigheter att hitta relevanta testinstrument etc. är det ofta svårt för kommunerna att hitta kulturkompetenta psykologer, läkare och specialpedagoger), dels handlar det om olika kulturella och språkliga barriärer i mötet med elevens familj. Det kan, enligt enkätsvaren, ta sig uttryck i att man möter ett annorlunda synsätt på funktionshinder/handikapp, andra religiösa och sociala traditioner, att det förekommer kommunikativa problem pga språksvårigheter eller föräldrarnas analfabetism samt att man från skolans sida upplever problem med familjens förståelse för det svenska skol- och samhällssystemet (se vidare nedan).

Det handlar om praktiska svårigheter som att få tillgång till tolk, att det även om man har tolk kan vara svårt att få kommunikationen att fungera, att motivera föräldrarna att komma till skolan och liknande samt om svårigheter som grundar sig på kulturella skillnader i synsätt. Bland annat så uppfattar kommunerna att föräldrarnas syn på utvecklingsstörning/ handikapp ibland skiljer sig från det som kommunerna menar är den svenska synen. Det handlar om föräldrar som skolan menar inte accepterar barnets svårigheter utan vill att skolan genom läxor m.m. ska förmå barnet att ”komma i kapp” eller att föräldrarna skäms för att ha ett barn med intellektuella svårigheter. Utifrån detta anser skolan att det kan vara svårt att få föräldrarna att förstå vad särskolan är, hur man arbetar och vilka konsekvenser mottagandet i särskolan kan få för barnets framtid. Ett annat problematiskt område för samarbete mellan hem och skola som lyftes i enkätsvaren var olikheter i syn på flickors och kvinnors roll och status. En del enkätsvar visar på erfarenheter av att föräldrar menat att utbildning för flickor med utvecklingsstörning inte är värd att satsa på. Andra menar att skolan kan ha ett gott och nära samarbete med elevens mamma men när pappan blir involverad gäller inte överenskommelser med mamman längre.

 

”Kulturskillnader leder till fler dödsoffer i trafiken”

I en rapport från statens väg och transportforskningsinstitut, VTI, framkommer det att invandrare är överrepresenterade i trafikolyckor med dödlig utgång. Störst var överrepresentationen bland invandrare från Afrika och Mellanöstern.

Rapporten visar också att skillnader i kultur och trafiknormer är en viktig förklaring till detta förhållande.

Kulturkrockar och identitetskriser bakom invandrarungdomars överrepresentation i brottsstatistiken

Slutligen tänkte jag ta upp resultaten från en äldre studie från brottsförebyggande rådet som ter sig intressant i ljuset av att invandrarnas överrepresentation i brottstatistiken i dagens politiskt korrekta forskningsklimat nästan uteslutande förklaras med socioekonomiska faktorer. Titeln på den aktuella BRÅ-rapporten är ”Invandrarungdomar -En riskgrupp för kriminalitetet” (L. Eklund, 1982)

Slutsatsen i denna rapport är att invandrarnas överrepresentation grundar sig i kulturkrockar, där invandrarungdomarna har svårt att hålla isär de olika normer och lagar som gäller i Sverige respektive i hemlandet.

En annan slutsats är att psykologiska förklaringar i form av identitetskriser kopplade till invandrarskapet också är en stor del av förklaringen till överrepresentationen.

Min egen slutsats är, efter att ha tagit del av ovanstående och många, många andra liknande uppgifter genom åren, att det förmodligen är svårare att hitta ett samhällsområde där kulturskillnader inte har en väsentligt betydelse än tvärtom…

Annonser
Det här inlägget postades i Äldre bloggposter från SD-Kuriren. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s