Avhumanisering och dess konsekvenser (2006-09-26)

Jag tänkte här ta upp tråden från min föregående postning beträffande det osminkade hat som allt fler ur den styrande eliten visar oss sverigedemokrater.

Vilka är de psykologiska mekanismerna bakom det språkbruk som detta hat ger upphov till och vad kan det få för konsekvenser?

Nedan följer några ur raden av exempel på det jag åsyftar:

I programmet ”Reportrarna” 11/16 -99 jämställde programledaren Bo Holmström Sverigedemokrater med ”en slemmig insekt”. (Ett tilltag som Granskningsnämnden för radio och tv för övrigt inte ansåg vara ”oförenligt med kravet på opartiskhet”.)

Vid ett fullmäktigemöte i Helsingborg år 2003 kallades Sverigedemokraterna för ”löss i flaggan” av en folkpartistisk kommunfullmäktigeledamot.

Inför folkomröstningen om EMU  kallade miljöpartiets språkrör,Peter Eriksson, Sverigedemokraterna för ”bruna löss” i ett av teves morgonprogram.

När det nyligen stod klart att Sd tagit ett mandat i i Melleruds kommunfullmäktige sade kommunstyrelsens ordförande Robert Svensson (c): ”Det är för djävligt. Jag trodde inte att det fanns så mycket ohyra i Melleruds kommun.” (Ttela 22/8-06)

När det på valnatten stod klart att Sd inte skulle ta något mandat i Vellinges kommunfullmäktige sade kommunalrådet Göran Holm (m) att: ”Det är ju för väl att vi inte får in såna löss här”. (Svd 20/9 -06)

Med anledning av Sd:s framgångar i Gävle uttryckte sig en ledarskribent på Gävle Dagblad häromdagen på följande sätt: ”Det är alltså ytterst viktigt, rent grundläggande, att Alliansen förmår forma en integrationspolitik som inte bara fungerar utan är mycket verkningsfull. Det är ett effektivt sätt att mota den ohyra som tränger in i våra valda församlingar.” (GD 20/9-06)

Ovanstående beskrivningar av oss sverigedemokrater blir särskilt intressanta i ljuset av en uppsats publicerad vid sociologiska institutionen på Lunds universitet, som jag nyligen läste och som bar titeln ”Varför blir människor massmördare?”.

Nedanstående text är ett utdrag ur uppsatsen:

”Avhumanisering är antagligen nödvändigt i verkställandet av ett folkmord. I och med detta berövas offren sitt människovärde. Kelman och Hamilton menar att avhumaniseringen sker i två steg. Först berövas offret sin identitet genom att man refererar till en viss kategori. Det andra steget är att man exkluderar denna kategori från den mänskliga gemenskapen. En vietnames blir degraderad till ”gook”, en tutsi blir till en ”kackerlacka”, liksom en jude inte längre betraktas som en människa utan förvandlas till en ”råtta” eller ”ohyra”.Dennas degradering medför ett indragande av de mänskliga skyldigheterna gentemot offren, ”ohyran behandlas hur som helst”. När väl de moraliska skyldigheterna inte längre existerar ligger vägen i princip öppen för folkmord. (Waller, 2002 s. 244 ff.)”

”Artikeln visar tydligt propagandans nedvärdering av tutsierna. Dessa omnämns som kackerlackor, samtidigt som hutuerna benämns som ”fjärilar” som en förskönande jämförelse. Att kalla tutsier för kackerlackor var ingen nypåkommen företeelse. Benämningen ”kackerlackor” och ”ormar” hittades på av den hutuextremistiska rörelsen redan på 1960-talet. Termerna var så vanliga att de accepterades av både tutsier och hutuer. (Kimenyi, 2001 s. 441) Inte desto mindre är det benämningar på två av de mest av de hatade djuren i Rwanda, vilka ofta dödas vid upptäckt. Vokabulären är slående lik den som användes av nazisterna mot judarna. Dessa kallades ”råttor”, ”ohyra”, ”löss”. Vokabulären var ett försök att jämställa ”fienden” med lägre stående djur. Skadedjur utgör ett hot och måste därför elimineras. På det psykologiska planet kunde alltså hutubefolkningen lära sig att inte bara hata tutsier, utan att också betrakta dem som farlig ohyra som skulle avlägsnas.”

Det ovanstående väcker följande funderingar hos mig:

1. När politiska och massmediala förebilder sänder ut den här typen av signaler är det då särskilt märkligt att förvirrade ungdomar på den extrema vänsterkanten uppfattar det som fullkomligt legitimt att förfölja och skada sverigedemokrater?

2. Kan det verkligen vara så att det inte finns något samband mellan att stora delar av den styrande eliten betraktar oss sverigedemokrater som ännu inte utrotad ohyra och att man inte lyft ett finger för att stoppa AFA:s attacker mot oss?

3. Är det inte vansinnigt ironiskt att de människor som tänker på sina meningsmotståndare som löss och ohyra motiverar detta med att vi har ”en fruktansvärd människosyn”?

Annonser
Det här inlägget postades i Äldre bloggposter från SD-Kuriren. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s